Tänker för mycket......min förbannelse?
Har en "sådan" kväll just nu.....satt på bussen hem från Kalmar ikväll. Började tänka på uppsatsen "big misstake" vilket i sin tur bidrog till att jag tänkte på känslor jag bär på, förflutet, framtid osv. Jag känner en stor oro...jag måste vara ärlig och skriva det....är det rädsla över att göra fel? Hmm kanske det...jag vet inte. Men det jag kände ikväll var iochmed att jag känner oron över uppsatsen och lärarexamen. Jag har gått igenom samma tanke om och om igen, och nära och kära säger att jag klarar det och jag försöker pusha mig själv till att klara det. Vilket jag har gjort själv nu så länge. Jag tänker också...är det något fel på mig som oroar mig för mycket? Är det min förbannelse? Tror fan det....vet ni vad? Detta är första gången sen lumpen jag känner gråt i halsen, jag kan ärligt säga att jag önskar att jag grät just nu ikväll, kanske hade det fått ut alla mina känslor inombords, men känner att jag kan inte. Visst ni som tycker jag är en mes, feel free to do so men iaf vågar jag stå för det jag känner. Vet ni vad jag önskar? En klapp på axeln, och orden "detta ordnar du, du är inte annorlunda, alla känner likadant över uppsatsen och ens framtid".
Folk lär säkert få fel uppfattning av mig nu efter denna texten...men jag är fortfarande gamla vanliga mysfarbror. Det var längesen jag kände mig såhär nere.
Ska väl ta och diska lite nu...se om jag blir trött och kanske släpper tankarna....kan iaf inte sova nu. Kan bara inte......
En sak kan jag lova dig. ALLA är orolig över uppsatsen och framtiden. Imorse vaknade jag upp med världens ångest. Klart man ordnar det! Jag känner en kille som inte är klar med B-uppsatsen än. Men han håller på med ändrinar hela tiden. Oki att man inte klarar det första gången. Men du behöver inte börja om och du har hela tiden stöd av din handledare/examinator. Sen kan jag inte säga att du är annorlunda. Men sen har jag inget emot det heller. Vem i tusan vill vara normal. Ta ett djupt andetag, andas in och ut. Kämpa sista veckan innan jul, ingen panik! Sen tar du minst en veckas välförjänt jullov. Always look on the bright side of life! Snart får vi ju åka till gamla hederliga skåneland igen! Wihooo... Ha de bra och lova mig att ta det lugnt Micke! Kram
Tack Frida det värmde :´)
